Nytt BokCirkelMingel i höst?

I tisdags kväll hade vi vårt BokCirkelMingel på stadsbibblan - det tipsades om böcker, om internetsiter och författaren Elisabet Norin berättade om sin roman Mamma minns du mig. Här är några bilder från minglet

Vi som arrangerade tyckte att det var jättetrevligt, och har fått mersmak. Förhoppningsvis kan vi göra om det i höst. Vill du vara säker på att inte missa kommande arrangemang får du gärna höra av dig till oss redan nu.

Böckerna som omnämndes vara upplevda cirkelfavoriter:

Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam

Fannie Flagg - En liten fågel i juletid

Elizabeth Kostova - Historikern

Leif Davidsens deckare

Internetsiterna som tipsades om:

bokcirklar.se - delta i bokcirklar och umgås med andra bokfrälsta på nätet

http://www.boktipset.se - "sveriges bokhylla", massor med boktips

Sommarlätta böcker

SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET

Idag har Gunnel och jag varit i bokhandeln och handlar nya fräscha sommarpockets. En hel massa spännande böcker! Att låna för att ta med sig på semestern eller bara för att läsa hemma under regniga sommardagar.

Min sommarläsning i pocket (åtminstone som jag tänker nu!) blir

1. PC Jersild "En levande själ", en omläsning av en verkligen intressant bok. Om Ypsilon, en naken hjärna i ett akvarium. Som blir förälskad i sin "skötare".

2. Don Delillo "Falling man", på svenska trots den engelska titeln, en berättelse om traumat den 11 september 2001.

3. Javier Marías "I morgon under striden, tänk på mig" en bok jag inte vet något om, men författaren nämns i nobelprissammanhang.

4. Voctoria Hislop "Längtans ö", en historia om den grekiska ön Spinalonga, där det fanns en spetälskekoloni.

5. Rachel Zadok "Sommarsquash tokolosh", våldsamt vacker och helt fantastisk skriver Helsingborgs Dagblad. En bok som utspelar sig i Sydafrika.

6. Tatiana de Rosnay "Sarahs nyckel" Paris 1942, Sarah gömmer sin bror i gaderoben och låser. Hon tror att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men...

Dessa och många till tar vi fram när sommaren väl är här!

Bokpriser, TACK till alla bokcirkelminglare, Boktips

Hej alla ni som minglade med oss igårkväll! Och ni som inte var här!

Vi tyckte det var trevligt och hoppas att ni gjorde detsamma.
(Det var några oliver kvar till frukosten…)

I morse när jag letade kulturnyheter i dagstidningarna såg jag att tre fina litteraturpriser är offentliggjorda! Vi får boktipsen serverade…

Selma Lagerlöfs litteraturpris 2009 går till författaren och kulturkritikern Lars Gustafsson.

Torgny Lindgren är 2009 års mottagare av Piratenpriset.

Man Booker International Prize får den kanadensiska författaren Alice Munro.

Tre stora författare, det måste vara så roligt att bli uppskattad med fina priser! Möjligtvis är det väl Nobelpriset i litteratur som kan bli hämmande i det fortsatta skrivandet. Annars kan det nog bara bli fler och ”godare” böcker.

Lars Gustafsson är jag inte så bekant med, men han har skrivit en av de böcker som har satt spår i mig. Windy berättar: om sitt liv, om de försvunna och om dem som ännu finns kvar. Windy är hårfrisörska och under tiden hon klipper håret på en kund berättar hon om sitt liv i en lång monolog. Styrkan i berättelsen är att det känns som att det är jag som läsare som sitter och blir klippt och får ta del av Windys funderingar det amerikanska samhället, livet i stort och smått och en hel del filosofiska funderingar. Det här är en pärla till bok!

Torgny Lindgren fick av juryn motiveringen: För en berättarkonst, där det Höga och det Låga, det Breda och det Smala sitter till bords tillsammans och skålar med varandra- allt i Piratens anda. Och jag säger bara PÖLSAN. Det räcker.

Alice Munro fick en så fin motivering av juryn "Att läsa Alice Munro är att lära sig något varje gång som du aldrig tänkt på förut” För det är väl bl a därför vi läser böcker? Att få nya tankar, att beträda nya landskap och få sitta ner ensam men med sällskap. Den senaste av hennes böcker som översatts till svenska är novellsamlingen "Kärlek, vänskap, hat" från 2003.

Mannen med den blå gitarren

Jag har blivit förtjust i den amerikanske poeten Wallace Stevens (1879-1955), och inte minst den i höstas utkomna diktsamlingen Mannen med den blå gitarren, som inleds med raderna:

Han böjde sig över sin gitarr
som klippte han tyger. Dagen var grön.

De sa: en blå gitarr, det där,
du spelar inte tingen som de är.

Då sa han: Tingen som de är
förvandlas på gitarren här.

Det finns ett uppror mot gängse norm i dessa rader som tilltalar mig starkt, som en slags motsvarighet till punkens alla kan spela. Ett inslag av surrealism präglar annars diktsamlingen som helhet, eller om man som Stevens själv väljer att kalla det irrationell poesi. Riktigt bra är det hur som helst.

På stadsbiblioteket finns tre diktsamlingar av Wallace Stevens att låna, förutom den redan nämnda Mannen med den blå gitarren även Om att bara finnas och Och världen i stillhet.

Spänningen stiger

Nu är det mindre än en vecka kvar till vårt BokCirkelMingel, en hel del anmälningar har börjat droppa in och spänningen stiger. Ni tänker väl inte missa?

Stadsbiblioteket, tisdag den 26 maj kl 18.45.

Pete Seeger

Läser en notis i Monthly Review att protest- och folksångaren Pete Seeger fyllt 90 år i år.
För många av oss är han känd som textförfattare till "Where Have All the Flowers Gone?", " If I Had a Hammer" och "Turn, Turn, Turn". Han är fortfarande aktiv, som man kan vara vid ärofyllda 90 år. Den 18 januari i år sjöng Seeger tillsammans med Bruce Springsteen på konserten inför Barack Obamas presidentinvigning Woody Guthries “This land is your land”
Förra året kom en ny skiva, At 89 som innehåller hela 32 spår (både gammalt och förhållandevis nyskrivet)
Här kan ni lyssna till en inspelning av
"Where Have All the Flowers Gone?"

Cormac McCarthy

En av förra årets klart bästa romaner var Cormac McCarthys Vägen, som enligt uppgift ska komma på bio i höst. En McCarthy-roman som redan filmatiserats är No Country For Old Men, en våldsam skildring av en värld på väg att förlora kontakten med allt vad empati heter. Det är en fantastiskt bra film, som faktiskt blir allt bättre ju fler gånger man ser den.

Och nu finns boken översatt till svenska (de svenska förlagen har varit slappa vad gäller översättningar av McCarthys romaner, blott hälften finns än så länge på svenska - och däribland inte Blood Meridian som jag personligen gärna skulle vilja se översatt efter att ha läst New York Times lista över de viktigaste amerikanska romanerna från de senaste 25 åren!).

Och gillar man filmen får man inte missa boken, de följer varandra visserligen ganska väl innehållsmässigt, men en film kan aldrig till fullo ersätta en roman (om det inte är en usel roman dvs, men vad är det för mening med att filmatisera en usel roman?). McCarthys ordknappa språk är en total njutning och när man väl börjat läsa är det svårt att hejda sig. Varför man nu skulle göra det?

Kvinnolitteraturhistoria och Edith

Vierge moderne

Jag är ingen kvinna. Jag är ett neutrum.
Jag är ett barn, en page och ett djärvt beslut,
jag är en skrattande strimma av en scharlakanssol...
Jag är ett nät för alla glupska fiskar,
jag är en skål för alla kvinnors ära,
jag är ett steg mot slumpen och fördärvet,
jag är ett språng i friheten och självet...
Jag är blodets viskning i mannens öra,
jag är en själens frossa, köttets längtan och förvägran,
jag är en ingångsskylt till nya paradis.
Jag är en flamma, sökande och käck,
jag är ett vatten, djupt men dristigt upp till knäna,
jag är eld och vatten i ärligt sammanhang på fria villkor...

Lexikon hör inte till min favoritläsning men ibland tar jag fram Nordisk kvinnolitteraturhistoria och bläddrar. Idag läste jag lite i del tre, Vida världen 1900-1960. Ebba Witt-Brattström har skrivit intressant om Edith Södergran som fängslade mig. Witt-Brattström skriver bl a att det inte finns mycket bevarat efter Edith eftersom hon metodiskt brände allt för att litteraturforskarna, (eller som Edith själv uttryckte det, likmaskarna) inte skulle få tag på hennes lyriska anteckningar. Det som finns bevarat är "Vaxdukshäftet" det innehåller 238 dikter. De flesta dikterna är skrivna på tyska mellan 1907 0ch 1909 av en ung Edith.

Hagar Olsson som var god vän med Edith Södergran förmådde efter stark inre motstånd publicera Ediths brev som Hagar Olsson fått under deras vänskap.

Dokumentärer på DVD

Två fantastiska dokumentärer finns nu (snart) för utlån på stadsbibblan.

The King of Kong om en man som blir arbetslös och som bestämmer sig för att nyttja sin ofrivilligt tillhandahållna fritid till att slå världsrekordet i det gamla klassiska arkadspelet Donkey Kong. Det visar sig att han har talang så att det räcker, men också att innehavaren av rekordet är en skrupellös figur som inte tvekar att ta till osjysta medel för att få behålla äran. Det utvecklar sig till en kamp mellan ont och gott - med dammiga spelhallar som fond - och är lovligt underhållande från början till slut. Finns att låna nu!

My Kid Could Paint That om en fyraårig flicka som upptäcks vara en genial målare, hennes abstrakta målningar ställs ut på galleri och säljs till ofattbara summor. Det är en framgångssaga utan dess like, och omvärlden förstummas inför det charmiga lilla geniet. Men sakta börjar kritiska röster höjas, hur mycket är egentligen abstrakta mästerverk värda om en fyraårig flicka kan kladda ihop dem utan vidare, och hur mycket är egentligen flickans pappa involverad i hennes målande? En dokumentär som blir alltmer spännande och känslomässigt stark ju fler frågetecknen blir. Blir tillgänglig för lån på stadsbibblan i nästa vecka!

STIG DAGERMANPRISET

till Birgitta Wallin, tidskriften Karavans redaktör.

Ett stort GRATTIS, det är så roligt att juryn uppmärksammar och prisar Karavan.

Tidskriften är inriktad på svenska översättningar av afrikansk, asiatisk och latinamerikansk litteratur. Birgitta Wallin har en internationell blick, precis som Dagerman hade. Flera afrikanska och asiatiska språk har förts in i svenskan genom hennes försorg, säger Bengt Söderhäll, ordförande i Stig Dagermansällskapet till TT Spektra.

Karavan finns att låna på stadsbiblioteket.

En dag om året borde alla låtsas,

att döden vilar i ett vitt schatull.

Inga stora illusioner krossas

och ingen skjuts för fyra dollars skull.

Världskatastrofen sover lugnt och stilla

emellan lakan på ett snyggt hotell.

Inget rep gör någon broder illa

och ingen syster slumrar vid ett slutet spjäll.

Inga män blir plötsligt sönderbrända

och ingen dör på gatorna just då.

Visst är det lögn det kan väl hända.

Jag bara säger: Vi kan låtsas så.

Stig Dagerman 23.2.54

BokCirkelMingel

Idag har vi varit på stan och affischerat inför vårt bokcirkelmingel. Ni har väl inte missat?

Den 26 maj, kl 18.45 på stadsbibblan, är det mingel för alla som är med i eller är intresserade av bokcirklar.

Det lär bli hur kul som helst!

Anmäl gärna intresse till Ewa (036-102970) eller Mårten (036-105592).

Biobesökaren

Fler magasinsfynd: Walker Percys Biobesökaren, om en man som likt tjuren Ferdinand önskar sig ett stillsamt liv i sin lilla förort, obesvärad av krav och förväntningar, med ett och annat biobesök som krydda. Men hans familj har högre förhoppningar än så. Hans faster ser i honom ett spirituellt forskarämne, för hans kusin Kate är han räddningen ur depression och en tänkbar äkta make, och för hans farbror är han en affärsman som ska ordna lukrativa börsklipp.

Kan han göra dem annat än besvikna? En stillsamt, vemodigt betraktande roman, som briljerar med sina beskrivningar av en man som varken kan eller vill leva upp till omvärldens förväntningar.

Biobesökaren finns med på tidskriften Time's lista över de hundra bästa engelskspråkiga romanerna från 1923 fram till idag. (Aaaargh, jag älskar listor!)



Walker Percy (1916-1990), amerikansk författare.
Mest känd för ett antal romaner som utspelar sig i och omkring New Orleans, av vilka den första, Biobesökaren tilldelades National Book Award 1962. På stadsbiblioteket finns även romanen Lancelot att låna, och på Öxnehagas bibliotek finns romanen De yttersta dagarna.

Sapfo, Ψάπφω, Σαπφώ,

Som en gud – ja, om det var möjligt, större
frihet än en gud har den man som ser dig
som får sitta hos dig och sakta fylla
ögon och läppar

med ditt leende: när min tanke söker
bilden av er båda försvinner kraften
ur min kropp, ja, bara jag flyktigt ser dig
tystnar allt i mig

värnlös, utan ord står jag när du kommer
elden strömmar under min hud och hörseln
lyssnar in mot hjärtats och könets mörker
- allting förmörkas:

svetten bryter genom min kropp
och jag darrar, blek som det gräs som hösten
med sin kyla tagit all färg, ja, som om
döden var nära

Dikten är Sapfos mest kända och kallas för fragment 31 i översättning av Ylva Eggehorn.

Sapfo, den mytomspunna, som fortfarande berör efter 2500 år. Man känner till väldigt lite om henne, men många teorier finns om henne och hennes dikter. Sapfo levde på den grekiska ön Lesbos i slutet av 600-talet f. Kr. Sapfo har gett namn till begreppet sapfisk vers och till lesbisk kärlek. De tre första verserna har fem fallande versfötter enligt schemat troké, troké, daktyl, troké, troké, och följs av en fjärde vers med schemat daktyl, troké. (från Wikipedia). Hennes dikter handlar om kärlek till kvinnor.

UTROP från Garre du Nord

Utrop av Céline Curiol

är en bok från mitt favoritförlag [sekwa], som har specialiserat sig på att ge ut franska kvinnliga författare. Kvinnan som boken handlar om har inget namn. Och inte heller den man hon älskar. Däremot heter mannens flickvän Ange (ängel?). När jag läste boken funderade jag inte så mycket på det, men att tala om henne blev lite komplicerat. Utrop var den senaste boken vi läste i den bokcirkel jag är med i. Den namnlösa kvinnan är besatt av sin kärlek och längtan efter Mannen. Hon lever genom sin längtan och hennes verklighet blir nästan aldrig verklig. Det är som om att enda gången hon använder sin röst så att den hörs är när hon är på sitt arbete. Annars så ”hörs” hon inte på ”riktigt”. Hon lever inte utan bara existerar. Mannen och hon har en vänskapsrelation, de ringer varandra, men nu när han har ett förhållande med Ange så kan de inte träffas ensamma. Kvinnan blir hembjuden på en fest till paret. Där har de också bjudit en ensamstående man som tänkt partner till Kvinnan. På festen när de övriga gästerna frågar var hon sysslar med säger hon att hon är prostituerad.

Hon sade det så väl, med en blandning av yrkesstolthet och personlig grämelse, att de andra trodde på henne, det kände hon genast. Bilden fryser ett kort ögonblick. Den kutryggige blir sittande som ett fån med svaret i halsen. Han lyckas emellertid haka på artigt: Och hur länge har ni varit det?Det är en lögn och några sidor fram när hon kommit hem tänker hon på vad hon sagt. Alla är beredda att godta en lögn så länge man tror att den är sann, men så fort den avslöjas betraktas den som en personlig förolämpning…

Lögnen har åtminstone den förtjänsten att den är helgjuten och ofta mycket mer logisk än sin motsats.

Det är en tragisk bok om en kvinna som inte finns utom då hon bärs fram av sin längtan till Mannen.Språket är fantastiskt, så poetiskt, så naket.

Céline Curiol föddes 1975 i Lyon. Hon har bott i New York, London och Buenos Aires men är nu tillbaka i Paris. Hon är författare och journalist och skriver bland annat för BBC Africa, den franska dagstidningen Libération och radioprogrammet France Culture. Hon har även författat en kulturguide till New York och en reseskildring om Sierra Leone, Route Rouge. Utrop var hennes debutroman och utkom i Frankrike 2005.

Mare Kandre

I fredags kväll visade SVT en dokumentär om Mare Kandre, och sedan dess har jag inte bara hört flera tala varmt om nämnda program, utan alla hennes böcker är dessutom utlånade på bibblan.

Som en vän uttryckte det: "Det är fantastiskt att ett kulturprogram som visas klockan åtta en fredagskväll kan ha sån genomslagskraft."

Ja, inte sant, tron på mänskligheten restaurerad. Hurra för kulturen!

-------------
Och det är en så fin dokumentär, ni som ännu inte har sett den kan inte nyttja tiden bättre än att gå in på SVT:s hemsida och se den online... (men den ligger bara upplagd till den 1 juni, så skynda skynda!)

Decembergatans hungriga andar

Decembergatans hungriga andar av Ulrika Lidbo handlar om en tonårstjej med ätstörningar.
Jenny är 14 år hälsar på hos sin syster i Stockholm för att passa sin systerdotter. Alla Jennys tankar rör sig om att bli smal till skolan startar igen efter sommarlovet. Det fungerar inte att passa barnet och Jenny åker hem. På tåget träffar hon Betty, en några år äldre granne. Betty ”ser” att Jenny är som hon själv. Väl hemma isolerar hon sig från sin bästa vän Charlie. Föräldrarna arbetar så Jennys hungriga vargar i magen och hennes miniräknare i huvudet får övertaget. Betty och Jenny börjar umgås. Dvs. de har matorgier, de äter kopiösa mängder mat för att sen kräkas upp allt. Jenny börjar skolan men umgås inte med någon av skolkamraterna. Utan det är bara Betty som gäller. När föräldrar och kamrater undrar hur hon mår blir Jenny bara arg och värjer sig mot allt och alla.
Det är en oerhört stark bok som verkligen berör. Jennys situation förvärras hela tiden.
Jag tror att det här är en bok som är bra att sätta i händerna på dem som har någon med ätstörningar i sin närhet, för den ger förståelse för hur svårt det är och hur en ung människa tänker.

Twilight på DVD

Satte precis tänderna i ett äpple, och apropå sätta tänderna i går det nu att låna filmatiseringen av Stephenie Meyers vampyrroman Twilight på stadsbibblan.

Och gillar man inte vampyrer kan man ju bita i den här!

Suck.

-------------------------
(Hade egentligen tänkt tipsa om Sara Granérs grymma seriealbum Det är bara lite AIDS som jag överlyckligt bläddrade i i helgen, men sen upptäckte jag att den inte ens fanns att låna i jönköping. Ve och fasa vilken inköpsblunder. Men det lär snart vara åtgärdat, så håll utkik...)