Sapfo, Ψάπφω, Σαπφώ,

Som en gud – ja, om det var möjligt, större
frihet än en gud har den man som ser dig
som får sitta hos dig och sakta fylla
ögon och läppar

med ditt leende: när min tanke söker
bilden av er båda försvinner kraften
ur min kropp, ja, bara jag flyktigt ser dig
tystnar allt i mig

värnlös, utan ord står jag när du kommer
elden strömmar under min hud och hörseln
lyssnar in mot hjärtats och könets mörker
- allting förmörkas:

svetten bryter genom min kropp
och jag darrar, blek som det gräs som hösten
med sin kyla tagit all färg, ja, som om
döden var nära

Dikten är Sapfos mest kända och kallas för fragment 31 i översättning av Ylva Eggehorn.

Sapfo, den mytomspunna, som fortfarande berör efter 2500 år. Man känner till väldigt lite om henne, men många teorier finns om henne och hennes dikter. Sapfo levde på den grekiska ön Lesbos i slutet av 600-talet f. Kr. Sapfo har gett namn till begreppet sapfisk vers och till lesbisk kärlek. De tre första verserna har fem fallande versfötter enligt schemat troké, troké, daktyl, troké, troké, och följs av en fjärde vers med schemat daktyl, troké. (från Wikipedia). Hennes dikter handlar om kärlek till kvinnor.