Nytt BokCirkelMingel i höst?

I tisdags kväll hade vi vårt BokCirkelMingel på stadsbibblan - det tipsades om böcker, om internetsiter och författaren Elisabet Norin berättade om sin roman Mamma minns du mig. Här är några bilder från minglet

Vi som arrangerade tyckte att det var jättetrevligt, och har fått mersmak. Förhoppningsvis kan vi göra om det i höst. Vill du vara säker på att inte missa kommande arrangemang får du gärna höra av dig till oss redan nu.

Böckerna som omnämndes vara upplevda cirkelfavoriter:

Anna Gavalda - Tillsammans är man mindre ensam

Fannie Flagg - En liten fågel i juletid

Elizabeth Kostova - Historikern

Leif Davidsens deckare

Internetsiterna som tipsades om:

bokcirklar.se - delta i bokcirklar och umgås med andra bokfrälsta på nätet

http://www.boktipset.se - "sveriges bokhylla", massor med boktips

Sommarlätta böcker

SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET, SOMMARPOCKET

Idag har Gunnel och jag varit i bokhandeln och handlar nya fräscha sommarpockets. En hel massa spännande böcker! Att låna för att ta med sig på semestern eller bara för att läsa hemma under regniga sommardagar.

Min sommarläsning i pocket (åtminstone som jag tänker nu!) blir

1. PC Jersild "En levande själ", en omläsning av en verkligen intressant bok. Om Ypsilon, en naken hjärna i ett akvarium. Som blir förälskad i sin "skötare".

2. Don Delillo "Falling man", på svenska trots den engelska titeln, en berättelse om traumat den 11 september 2001.

3. Javier Marías "I morgon under striden, tänk på mig" en bok jag inte vet något om, men författaren nämns i nobelprissammanhang.

4. Voctoria Hislop "Längtans ö", en historia om den grekiska ön Spinalonga, där det fanns en spetälskekoloni.

5. Rachel Zadok "Sommarsquash tokolosh", våldsamt vacker och helt fantastisk skriver Helsingborgs Dagblad. En bok som utspelar sig i Sydafrika.

6. Tatiana de Rosnay "Sarahs nyckel" Paris 1942, Sarah gömmer sin bror i gaderoben och låser. Hon tror att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men...

Dessa och många till tar vi fram när sommaren väl är här!

Bokpriser, TACK till alla bokcirkelminglare, Boktips

Hej alla ni som minglade med oss igårkväll! Och ni som inte var här!

Vi tyckte det var trevligt och hoppas att ni gjorde detsamma.
(Det var några oliver kvar till frukosten…)

I morse när jag letade kulturnyheter i dagstidningarna såg jag att tre fina litteraturpriser är offentliggjorda! Vi får boktipsen serverade…

Selma Lagerlöfs litteraturpris 2009 går till författaren och kulturkritikern Lars Gustafsson.

Torgny Lindgren är 2009 års mottagare av Piratenpriset.

Man Booker International Prize får den kanadensiska författaren Alice Munro.

Tre stora författare, det måste vara så roligt att bli uppskattad med fina priser! Möjligtvis är det väl Nobelpriset i litteratur som kan bli hämmande i det fortsatta skrivandet. Annars kan det nog bara bli fler och ”godare” böcker.

Lars Gustafsson är jag inte så bekant med, men han har skrivit en av de böcker som har satt spår i mig. Windy berättar: om sitt liv, om de försvunna och om dem som ännu finns kvar. Windy är hårfrisörska och under tiden hon klipper håret på en kund berättar hon om sitt liv i en lång monolog. Styrkan i berättelsen är att det känns som att det är jag som läsare som sitter och blir klippt och får ta del av Windys funderingar det amerikanska samhället, livet i stort och smått och en hel del filosofiska funderingar. Det här är en pärla till bok!

Torgny Lindgren fick av juryn motiveringen: För en berättarkonst, där det Höga och det Låga, det Breda och det Smala sitter till bords tillsammans och skålar med varandra- allt i Piratens anda. Och jag säger bara PÖLSAN. Det räcker.

Alice Munro fick en så fin motivering av juryn "Att läsa Alice Munro är att lära sig något varje gång som du aldrig tänkt på förut” För det är väl bl a därför vi läser böcker? Att få nya tankar, att beträda nya landskap och få sitta ner ensam men med sällskap. Den senaste av hennes böcker som översatts till svenska är novellsamlingen "Kärlek, vänskap, hat" från 2003.

Mannen med den blå gitarren

Jag har blivit förtjust i den amerikanske poeten Wallace Stevens (1879-1955), och inte minst den i höstas utkomna diktsamlingen Mannen med den blå gitarren, som inleds med raderna:

Han böjde sig över sin gitarr
som klippte han tyger. Dagen var grön.

De sa: en blå gitarr, det där,
du spelar inte tingen som de är.

Då sa han: Tingen som de är
förvandlas på gitarren här.

Det finns ett uppror mot gängse norm i dessa rader som tilltalar mig starkt, som en slags motsvarighet till punkens alla kan spela. Ett inslag av surrealism präglar annars diktsamlingen som helhet, eller om man som Stevens själv väljer att kalla det irrationell poesi. Riktigt bra är det hur som helst.

På stadsbiblioteket finns tre diktsamlingar av Wallace Stevens att låna, förutom den redan nämnda Mannen med den blå gitarren även Om att bara finnas och Och världen i stillhet.

Spänningen stiger

Nu är det mindre än en vecka kvar till vårt BokCirkelMingel, en hel del anmälningar har börjat droppa in och spänningen stiger. Ni tänker väl inte missa?

Stadsbiblioteket, tisdag den 26 maj kl 18.45.

Pete Seeger

Läser en notis i Monthly Review att protest- och folksångaren Pete Seeger fyllt 90 år i år.
För många av oss är han känd som textförfattare till "Where Have All the Flowers Gone?", " If I Had a Hammer" och "Turn, Turn, Turn". Han är fortfarande aktiv, som man kan vara vid ärofyllda 90 år. Den 18 januari i år sjöng Seeger tillsammans med Bruce Springsteen på konserten inför Barack Obamas presidentinvigning Woody Guthries “This land is your land”
Förra året kom en ny skiva, At 89 som innehåller hela 32 spår (både gammalt och förhållandevis nyskrivet)
Här kan ni lyssna till en inspelning av
"Where Have All the Flowers Gone?"

Cormac McCarthy

En av förra årets klart bästa romaner var Cormac McCarthys Vägen, som enligt uppgift ska komma på bio i höst. En McCarthy-roman som redan filmatiserats är No Country For Old Men, en våldsam skildring av en värld på väg att förlora kontakten med allt vad empati heter. Det är en fantastiskt bra film, som faktiskt blir allt bättre ju fler gånger man ser den.

Och nu finns boken översatt till svenska (de svenska förlagen har varit slappa vad gäller översättningar av McCarthys romaner, blott hälften finns än så länge på svenska - och däribland inte Blood Meridian som jag personligen gärna skulle vilja se översatt efter att ha läst New York Times lista över de viktigaste amerikanska romanerna från de senaste 25 åren!).

Och gillar man filmen får man inte missa boken, de följer varandra visserligen ganska väl innehållsmässigt, men en film kan aldrig till fullo ersätta en roman (om det inte är en usel roman dvs, men vad är det för mening med att filmatisera en usel roman?). McCarthys ordknappa språk är en total njutning och när man väl börjat läsa är det svårt att hejda sig. Varför man nu skulle göra det?