Spänning i sommar!

Igår hade vi besök av författaren Lars Rambe som pratade om sin nya bok "Skuggans spel" som är en fristående fortsättning av debutboken "Spåren på bryggan".
"Skuggans spel" är en våldsam historia. Den utspelas i juni 2006 och riksdagsvalet står för dörren. Men det är ännu sommar och jazzfestival i Strängnäs. "Skuggans spel" är en berättelse om utanförskap och desperata människor.

Lars Rambe berättade att hans bok har jämförts med Morden i Midsomer av några för sina miljö- och personskildringar. Hörde av en besökare här på biblioteket att "Skuggans spel" är mycket spännande och en riktig sträckläsarbok!

Lars Rambe är författare och advokat och just nu bor han med sin familj i Nairobi, Kenya. Vill ni veta mer så kan ni gå in på hans hemsida, Strängnäsdeckaren.

Stulna biblioteksböcker och skarptungade Val McDermid

Det händer att jag läser nån deckare någon gång, inte speciellt ofta. Då väljer jag gärna Denise Mina. Nu har jag bara läst fyra av hennes åtta deckare så ni förstår hur ofta det blir. Fast jag sparar böcker också, och jag sparar på Denise.
I dagens DN läser jag om deckarfestivalen i Harrogate, och jag blir så avundsjuk, kanske inte riktigt, MEN jag hade velat vara där! Så trevligt och roligt det verkar! Så här avslutar Marika Hemmel som skrivit repotaget "Annars är det nog skotska Denis Mina, välkänd för svenska läsare, som lyser mest. Det där med biblioteksböckerna är faktiskt sant, och att hon gärna vill vara ihop med håriga män. Men det är kuriosa. Hennes skildring på scenen, och i böckerna, av hemstaden Glasgow är fascinerande och skrämmande. I seminariet, som går under namnet: X-rated: Sex, Drugs and Ultra-Violence, tar hon andan ur moderatorn Stuart MacBride."

Ann Mari Davidsson (vår förra stadsbibliotekschef) och jag blev tillfrågade av Jnytt om förslag på böcker för ganska exakt två år sedan, då föreslår jag Peter James bok "Levande begravd". Fast snälla ni, fråga mig inte hur den slutade för den var så läskig att jag läste aldrig ut den... Därmed inte sagt att jag inte tyckte om den! Jag är bara för feg för att läsa om levande begravda.

Ann Mari tipsade om min absoluta favoritbok! Åsa Lindeborgs "Mig äger ingen"
Denise Mina är nog deckarförfattaren för mig.

Thriller med matematiska inslag

I dagarna släpptes Guillermo Martinez andra roman på svenska.
Författaren, matematiker i botten, har speciellt, lågmält sätt att bygga och beskriva både handlingen och karaktärerna i sina romaner.
I Lucianas långsamma död, känner man mer av det psykologiska, än matematiska i konstruktionen. Språket är enkelt, tempot lugnt och boken är väldigt spännande och välskriven.
Bokens berättare är en författare som blev uppringd av Luciana, en desperat, ung kvinna som han kände för flera år sedan och minns som vacker och smart.
Luciana visar sig nu vara väldigt sliten och paranoid och kommer med en otrolig berättelse, att en numera känd författare som hon arbetade för tio år sedan, vill henne illa och på något mystiskt sätt tar livet av alla i hennes närhet.
Historian, berättad ur hennes perspektiv, känns trolig och författaren blev indragen i händelserna. Så småningom skulle han träffa den anklagade författaren Kloster och höra hans version och den känns, berättad med matematisk precision, mer trolig än Lucianas, för att han lämnar ett lugnt och trovärdigt intryck medan han berättar sin personliga tragedi.
Återstår att man som läsare bildar egna uppfattningar samt funderar själv över bokens grundfrågor: sanning och verklighet.

Kan rekommendera även Morden i Oxford, skriven i mer traditionell deckaranda men ändå annorlunda i jämförelse med överflödet av romaner i genren som släpps ut dagligen.

Hiss till galgen

Det är något alldeles extra att se Jeanne Moreau vandra omkring och mumla för sig själv i ett nattligt Paris, vad hon säger går inte att höra eftersom ljudet dränks av ett stämningsfullt jazz-beat signerat Miles Davis, men man behöver inte höra för att förstå vad som pågår i hennes tankar, känslorna befinner sig på huden, och det är något alldeles, alldeles extra.

Scenen är hämtad ur Louis Malles utmärkta thriller Hiss till galgen, en film som onekligen känns Hitchcock-inspirerad, en man mördas och ett misstag begås som leder till minst sagt oanade konsekvenser. Det är film när det är som bäst - känsla, atmosfär och suveränt skådespeleri. I den flodvåg av nya, hårt marknadsförda filmer som vi blir överrösta av är det lätt att glömma vilka guldkorn det finns att finna om man bara tar sig tid att gräva sig en bit bakåt i tiden. På stadsbiblioteket kan man hitta en mängd dylika guldkorn.

Vill du veta mer om Hiss till galgen kan du läsa Louis Malles egen redogörelse här!

Mordbyn

Ett tips ur veckans skörd av nyutkomna romaner: den tyska författarinnan Andrea Maria Schenkels Mordbyn.

Mordbyn är en thriller som bygger på ett sant och inte minst otäckt kriminalfall, där karaktärerna som var direkt eller indirekt inblandade driver berättelsen framåt genom att berätta vad de sett eller hört – det är som att få kika brottsutredaren över axeln (även om det inte egentligen är fråga om en brottsutredare…). Och en smula gastkramande är det onekligen.

Mordbyn blev belönad med Deutscher Krimipreis 2007.