John Cazale - The Conversation

För några veckor sedan såg jag en dokumentär på SVT (som tyvärr inte finns kvar på SVTplay) om den amerikanske skådespelaren John Cazale, som bara var med i fem filmer - men vilka filmer! Gudfadern, The Conversation, Gudfadern 2, Dog Day Afternoon och Deer Hunter. Idel klassiska amerikanska 70-talsfilmer. Mest känd är kanske Cazale för sin roll som maffiabrodern Fredo i Gudfadern-filmerna.

I vilket fall, The Conversation (Avlyssningen) var den ende av ovanstående filmer jag inte hade sett, och därför såg jag till att låna hem den från bibblan. Jag blev inte besviken, det är en ruskigt bra film.

Gene Hackman spelar huvudrollen som Harry Caul, en avlyssningsexpert, som på uppdrag av ett mystiskt företag spelar in ett samtal mellan en man och en kvinna. Det är ett arbete som inte helt är utan moraliska frågetecken, och dessutom inser Caul snart att han är inblandad i något som kan försätta honom i fara. Lågmält och intensivt!

The Conversation vann Guldpalmen i Venedig 1974 och regisserades av Francis Ford Coppola (som ju även gjorde Gudfadern-filmerna).

Mai Zetterling – en svensk filmkonstnär

Vill tipsa om Mai Zetterling, en svensk filmskapare som jag tycker allt som oftast hamnar i skymundan när det gäller svensk filmhistoria. De flesta känner säkert igen henne som flickan Bertha i Alf Sjöbergs film Hets (1944). Men vad många kanske inte vet är att denna spännande kvinna hade en internationell skådespelarekarriär i både England och Hollywood. Dock trivdes hon inte riktigt med det så hon sadlade om och blev filmregissör istället. Ett inte helt lätt yrke i en mansdominerad värld och som då var ovanligt bland kvinnor.

Mai Zetterlings debutfilm blev Älskande par(1964), efter Agnes von Krusenstjernas romansvit om Fröknarna från Phalen. I filmen möts den svenska skådespelareliten och Sven Nykvist står för det magnifika fotot. Filmen är på flera sätt en milstolpe i svensk filmhistoria.
Filmen blev omnämnd i press som den ambitiösaste debutfilmen sedan Orson Welles’ Citizen Kane.
Mai Zetterlings andra film Nattlek (1966) blev mycket uppmärksammad på grund av sin filmaffisch (på vilken en teckning av Leonardo Da Vinci, föreställandes ett samlag, fanns). Det bidrog till att filmens enda offentliga visning ställdes in och endast en visning för press och jury tilläts. Internationellt blev det ett pressuppbåd och poliskedja kring den biograf där filmen visades.
Den feministiska filmen Flickorna (1968) var Mai Zetterlings tredje film. Den mötte hård kritik när den kom (av en presskår som då i stort sett enbart bestod utav män så skrev bl.a. Bo Strömstedt i Expressen "Vilka förstockade menstruationer!") och försvann från biografrepertoaren efter bara ett par veckor. Filmen handlar om ett kringresande teatersällskap som ska sätta upp Aristofanes pjäs Lysistrate. Lysistrate i sin tur handlar om hur kvinnorna i Aten gör uppror genom att sexstrejka för att männen ska sluta kriga och istället sluta fred.

Efter Flickorna dröjde det länge innan Mai Zetterling gjorde film i Sverige igen. Närmare bestämt så tog det tjugo innan Mai Zetterlings nästa film Amorosa (1986) hade premiär. Amorosa handlar om författaren Agnes von Krusenstjernas liv. I titelrollen ser vi Stina Ekblad.

Mai Zetterling föddes den 25 maj 1925 i Västerås. Hon dog i London den 17 mars 1994.

För den som är nyfiken på Mai Zetterling kan jag rekommendera:
Osminkat, Mai Zetterlings självbiografi
Skenet som bedrog: Mai Zetterling och det svenska sextiotalet av Mariah Larsson

Några av Mai Zetterlings filmer som finns att hyra på biblioteket:
Hets
Älskande Par
Nattlek
Flickorna

Håll utkik efter Amorosa som kommer att visas i höst på Jönköpings Filmstudio.