Bob Dylan i Jönköping

Ingen har väl missat att Bob Dylan spelar i Jönköping ikväll? Jag ser åtminstone fram emot spelningen. Dessutom kommer han med en ny skiva den 28 april, läs mer här.

Snygg på rockuppslaget?

Till Bokens lördag trycke vi upp en hel massa knappar med litteraturanknytning.

Det finns några kvar....

Välkomna in och köp för självkostnadspris 2:-

Bönbok för en vän

Apropå Ulf senaste inlägg om nytt och gammalt finns det ju en slags bokutgivning som förenar det bästa ur båda världar, nämligen återutgivningen eller nyöversättningen av gångna decenniers eller seklers litteratur. Flera av de svenska förlagen sköter sig ganska bra vad gäller detta tycker jag: Modernistas Klassiker, Lind & Co:s klassikerserie Nittonhundra, Atlantis och Svenska Akademins utgivning av Nobelpristagare för att nämna några exempel.

I år har bland annat tre av mina favoriter återsett dagens ljus, Christopher Isherwoods Farväl till Berlin, Elias Canettis Förbländningen och nu senast Joan Didions Bönbok för en vän. Den sistnämnda läste jag för bara någon vecka sedan, och det var en förunderlig läsning.

Bönbok för en vän (som gavs ut första gången mot slutet av 70-talet) är som en blandning mellan Carlos Fuentes Den gamle gringon och Philip Roths Amerikansk pastoral (som båda gjort outplånliga intryck på mig), den förstnämnda för det livshotande utanförskap som drabbar en vit amerikan i Mexiko, och den sistnämnda för den oerhörda vanmakt som drabbar föräldrar till barn som går för långt i sin revolt mot samhället. Handlingen i Bönbok för en vän är på ytan enkel: en amerikansk kvinna kommer till ett litet centralamerikanskt land, hon tycks både vara på flykt från det förflutna men ovillig att resa vidare, och hennes närvaro i den turbulenta krigsdiktaturen skapar oro. Till sist nås en ohållbar gräns. Det är poetiskt, välavvägt och känslomässigt drabbande.

Nyhetsfixeringen

Varför denna ständiga fixering vid nya böcker, nya författare, nya... När 99,99% av den bästa litteraturen som finns skrevs för så länge sedan att den idag inte går att hitta i närmaste bokhandel... Denna nyhetshets är väldigt lätt att ramla in i och som biblioteksanställda måste vi göra det men vår huvudsakliga uppgift bör väl vara att lyfta fram dessa 99,99% som skyms av alla dagssländor och "nyheter"? Eller skrämmer vi bort potentiella låntagare med en sådan politik? Å andra sidan bör det ingå i vårt ämbete att kunna göra denna avvägning mellan nytt och äldre. Att ha ett bibliotek som är medveten om problematiken och har intresse och intelligens att göra en bra mix är väl det optimal men hur jobba med det?

Ny poesi

Bland stadsbibliotekets nyligen tillkomna diktsamlingar märks Sofia de Mello Breyner Andresen:

Middagstid. En strand som ligger öde.
Den svävande, storslagna, vidöppna solen
Har jagat bort alla gudar ur himlen.
Ljuset faller obönhörligt som ett straff.
Här finns inga vålnader, inga själar
Och det väldiga, ensamma, urgamla havet
Tycks applådera.
(Ur I tingens namn, översättning: Lasse Söderberg)

Stor lyrik i litet format!

Och så givetvis den alltid så förträfflige australiensaren Les Murray, vars poesi
oftast är berättande och därför, åtminstone till ytan, tacksamt lättillgänglig:

Kärlek är alltid något man får till skänks
men somliga är inte vinnare, tillhör inte de vinstutdelandes klass.
Var och en är en sång som de själva inte kan sjunga.

I bojor hela månader av söndagar med bara flugor som umgänge
gick de säkra för all omtumlande småstadserotik,
vars hånfullhet gav deras blickar ett drag av foglig skamsenhet.
(Ur Den svarta hunden)

Les Murray är en av mina absoluta favoriter, har ni inte upptäckt honom än råder jag er att göra det nu. Två helt nyinkomna diktsamlingar av Murray finns att låna, Den svarta hunden och Dikter från den efterblivna landsbygden!

SLUMP!

Litterära experiment är nästan alltid intressanta, åtminstone på ett idéplan. För det tycks mig som om idén inte sällan tar överhanden till nackdel för utförandet, och det blir därför inte alltid särskilt väl fungerande eller läsbar litteratur. Kanske därav den så vanligt förekommande frasen: Det var åtminstone en god idé!

Jag tänker exemplevis på Raymond Queneaus Stilövningar, där en och samma händelse upprepas 99 gånger, på 99 olika sätt. Det är lekfullt och roligt men lite tröttsamt i längden. Det blir som så ofta med experimentell litteratur något man inte gärna kan sträckläsa (och kanske är det inte avsikten heller...).

Novellsamlingen Slump får mig att tänka på just Queneaus Stilövningar; men här handlar det om 11 kända svenska författare - Katarina Mazetti, Ronnie Sandahl, Emma Hamberg m fl. - som utifrån en epilog (nyskild kvinna får mystiskt brev, stressar till ett möte, trillar ned i hisschackt - man letar drömkvinna, får gratisbiljett till hotellbar, fångar fallande kvinnas hand) har fått skriva var sin berättelse, som tillsammans bildar en kontext till epilogen. Jag förväntade mig en intressant läsupplevelse, men kanske inte så mycket mer.

Men faktum är att jag verkligen gillar den här samlingen berättelser, det är oerhört lekfullt och enormt underhållande. Möjligen en smula förutsägbart (efter ett tag börjar man ana ett visst mönster), men det är en invändning som fullständigt kapitulerar inför det höga nöjet att möta 11 författares särpräglade stilarter och påhittiga leklusta. Bör inte missas!

Thriller med matematiska inslag

I dagarna släpptes Guillermo Martinez andra roman på svenska.
Författaren, matematiker i botten, har speciellt, lågmält sätt att bygga och beskriva både handlingen och karaktärerna i sina romaner.
I Lucianas långsamma död, känner man mer av det psykologiska, än matematiska i konstruktionen. Språket är enkelt, tempot lugnt och boken är väldigt spännande och välskriven.
Bokens berättare är en författare som blev uppringd av Luciana, en desperat, ung kvinna som han kände för flera år sedan och minns som vacker och smart.
Luciana visar sig nu vara väldigt sliten och paranoid och kommer med en otrolig berättelse, att en numera känd författare som hon arbetade för tio år sedan, vill henne illa och på något mystiskt sätt tar livet av alla i hennes närhet.
Historian, berättad ur hennes perspektiv, känns trolig och författaren blev indragen i händelserna. Så småningom skulle han träffa den anklagade författaren Kloster och höra hans version och den känns, berättad med matematisk precision, mer trolig än Lucianas, för att han lämnar ett lugnt och trovärdigt intryck medan han berättar sin personliga tragedi.
Återstår att man som läsare bildar egna uppfattningar samt funderar själv över bokens grundfrågor: sanning och verklighet.

Kan rekommendera även Morden i Oxford, skriven i mer traditionell deckaranda men ändå annorlunda i jämförelse med överflödet av romaner i genren som släpps ut dagligen.

Ett jättestort grattis till Elsie Johansson!

Elsie Johansson tilldelades igår Sveriges Radios romanpris för sin senaste bok "Sin ensamma kropp".
Motivering: För en innerlig och skenbart enkel skildring av allmänmänskliga frågor om skuld, försoning och konsten att gå vidare. Gestaltat genom en äldre kvinnas inre dialog – möjlig för alla att känna igen sig i.

Idag pratar Elsie om sin bok "Sin ensamma kropp" först på Råslätts bibliotek kl 13.30 efter det medverkar hon tillsammans med Cecilia von Strokirch, Eva F Dahlgren och Denise Rudberg på vår litterära helkväll. Plats: stadsbiblioteket, tid: 18.00 - 21.00.

Se utdelningen av priset här:

Malin besöker Lekeryds bibliotek

Malin Eriksson, författare till ”Joanna får en egen häst”

Tänk att snart vara nio år och få en egen ponny. Men att köpa häst är ingen enkel sak. I den här boken får du följa med Joanna på det spännande äventyret från att läsa hästannonser, åka på provridning och till sist få hem sin envisa ponny. -En riktig vildhäst, som mamma säger.

Malin berättar om sin bok kl 13.30 på bibblan i Lekeryd.

Malins svar på våra 10 frågor

1. Har du någon litterär förebild?
Tove Jansson
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
och
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Alla ord är bra om de används klokt. Ord som inte använts klokt de sista åren är ”utanförskap” och ”leverera”.
4. Vad är lycka för dig?
En barbackaritt i skogen med min häst.
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
De sista månadernas arbete med ett manus som jag känner är på väg att bli bra.
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
Ronja Rövardotter
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?
Vara skräckslagen.
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
En gång hoppade jag en terrängbana i damsadel, men det är många år sedan …
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?
Bli mer förvirrad och fördömande.
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
”Tonio Kröger” av Thomas Mann och ”Skynda, kom och se” av Lotta Lundberg. Och när det gäller hästböcker är Nan Inger Östman en fantastisk författare.

EVA F DAHLGREN besöker Bokens lördag i Jönköping

EVA F DAHLGREN är journalist och författare
Hennes uppmärksammade debutbok ”Farfar var rasbiolog” kom 2002.
2005 publicerade hon dokumentärromanen ”Det här är inte jag”.
”Fallet Sigrid Gillner” om socialdemokraten som blev nazist utkom 2008.
Eva är på Norrahammars bibliotek kl 13.30 och berättar om sin senaste bok.

Evas svar på våra 10 frågor

1. Har du någon litterär förebild?
Strindberg
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
Längtan
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Utanförskap
4. Vad är lycka för dig?
Att tillsammans med min familj fiska, plocka musslor och övernatta på ett ensligt skär.
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
Skriva, segla, laga mat och brodera.
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
”Bergtagen” av Thomas Mann.
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?
Försöka få hem mina barn från sina utlandsvistelser, så att vi kan vara nära.
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
Entusiasm, men kanske är den inte så dold.
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?
Bli skådespelare.
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
”Njals saga” och Truman Capotes ”Med kallt blod”.

DENISE RUDBERG GÄSTAR BOKENS LÖRDAG

Denise Rudberg besöker Öxnehaga bibliotek kl 13.30, biblioteket med den vackraste utsikten!
Denise är också med under vår litterära helkväll på stadsbiblioteket.
Författare till
Väninnan, Storlek 37 och o.s.a
Jenny S, Mathilde och Åse.
Samt ungdomsböckerna
Tillsammans, första o andra boken.


Denise svarar på 10 frågor

1. Har du någon litterär förebild?
Hjalmar Söderberg och Stieg Trenter.
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
Ja.
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Tyvärr.
4. Vad är lycka för dig?
Sommar i skärgården med familjen. Eller en stilla middag med bara maken som sällskap.
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
Plöja DVD-boxar. Krim ska det vara.
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
Den allvarsamma leken. Eller John Irvings ”Änka i ett år”
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?
Ligga i soffan barnen och maken och ha dygnslångt fredagsmys.
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
Jag är bra på att manipulera.
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?
Undervisa. Som gympalärare. Älskar doften från de där tjockmattorna.
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
”Änka i ett år” av John Irving. ”Dödergök” av Katarina Wennstam. ”När du läser det här” Giles Blunt.

RUNE STAAF på Bokens lördag

RUNE STAAF, nästan pensionerad bibliotekarie,

och stor kännare av afrikansk litteratur

Afrikansk litteratur är vad Rune kommer att prata om på Österängens bibliotek kl. 13.30.

1. Har du någon litterär förebild?
Pär Lagerkvist
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
Omöjligt att svara på
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Liksom ligger bra till för att vara det värsta. Finns tyvärr flera kandidater.
4. Vad är lycka för dig?
Varje ögonblick av lycka är kort. Jag kan inte definiera det. Det kan ibland vara en sådan enkel sak som att jag råkar lägga mig då klockradion visar 22.22 eller 23.23. Något som jag själv tycker är löjligt att bli lycklig för det. Lycka kan också vara ett sällsynt ögonblick då man lyckats förmedla vad man innerst inne känner eller tänker och blir förstådd. Jag blir sällan förstådd eftersom jag har svårt att uttrycka mig begripligt. När jag ser små barn kan jag känna lycka ett kort ögonblick i alla fall till man kommer att tänka på hur de kan bli när de blir tonåringar. (den sista delen av meningen är ett s.,. skämt)
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
Svårt att säga. Egentligen är det att springa i skogen men det kan jag inte längre. Får väl bli att läsa en bra bok.
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
Lennart Hagerfors bok Längta hem (i alla fall en likadan fast anpassat till mitt stoff eller mina minnen)
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?
Jag skulle säkert gripas av panik och bli handlingsförlamad. Skulle heller inte tro att det var sant. Alltså inte göra ngt vettigt.
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
Jag hade ett väldigt bra minne förr men det är borta. Kunde förr både läsa titta på TV och lyssna på radion samtidigt och komma ihåg vad jag läst, sett och hört. Den egenskapen försvann för ett tjugotal år sen. Kan inte säga att jag har ngn egenskap att vara stolt över längre.
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?
Jag skulle vilja skriva. Har alltid drömt om att kunna göra det men insåg tidigt att jag var alltför medioker.
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
Romain Gary, Löfte i gryningen. Dostojevskij, Idioten, Camus, Främlingen (som jag aldrig kommer ifrån, den gav mig ngn slags chock eftersom det lika gärna hade kunnat vara jag som var huvudpersonen), Soyinka, Aké - barndomsåren, Coetzee, Pojkår, Nexö Andersen, Pelle Erövraren som var den bästa bok jag läst länge, (Idag tycker jag den är tung), Enquist, Kapten Nemos bibliotek, Tunström, Prästungen, Jag borde skriva Faulkner också men vet inte vilken som är bäst, de två första jag läste av honom var Huset och Medan jag låg och dog, Stormen och vreden var jag för ganmmal för att inse storheten av när jag läste den. Kafka, Processen förstås, Eftersom jag förut skrivit Hagerfors Länga hem får jag väl också stå för den.
När jag gick i femman var det Gredstedt, Paw i urskogen, Jag vet att André Gide gjorde ett stort intryck men jag har glömt vilken bok jag tyckte bäst om, Falskmyntarna eller Om icke vetekornet. Det finns så många bra att det är hopplöst att skilja ut några från de andra. Kerstin Ekman, Gör mig levande igen hade jag också velat skriva, En älsklingsförfattare jag har är Georges Simenon. Nästan allt han skrivit tycker jag om, också de mindre bra böckerna. Han har en förmåga att med några få ord gestalta en människa så att man ser den framför sig. Vesaas, Fåglarna, En annan som gjorde stort intryck på mig var André Scwartz-Bart, Den siste av de rättfärdiga, James Baldwin, Gå ut och förkunna det på bergen, Tove Jansson, Det osynliga barnet och Sent i november och Pappan och havet, Le Guin, Trollkarlen från Övärlden och Där världen kallas skog, Doris Lessing, Staden med fyra portar, Barbro Lindgren, Loranga, Masarin & Dartanjang, Vilhelm Moberg, Dins stund på jorden, Lars Norén, Natten är dagens mor, Eyvind Johnson, Strändernas svall, Strindberg, En dåres försvarstal, Strindberg, Ett drömspel, Virginia Woolf, Mot fyren, Bienek, Tid utan klockor, Becker, Jakob lögnaren, Celine, Resa till nattens ände, Delblanc, Livets ax, Dickens, Pickwickklubben, Edström, Medan världen dör, . Ja det var en hel del. Jag har inte med några dikter det är för svårt att välja annars var Gunnar Hardings surrealistiska dikter i Guillaume Apollinaires fantastiska liv länge en favorit.

ELSIE JOHANSSON

Elsie besöker oss på Bokens lördag och berättar om sin senaste bok "Sin ensamma kropp"
Elsie besöker först Råslätts bibliotek kl 13.30. Sedan avslutar hon kvällens litterära helkväll på stadsbiblioteket.

Elsie Johansson har också svarat på våra nyfikna frågor

1. Har du någon litterär förebild?
Arbetarförfattarna ur generationen före min.
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
Öppen (ger möjlighet)
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Trevlig (totalt intetsägande)
4. Vad är lycka för dig?
Ögonblick av tillit
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
Läsning
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
Alltför många – Varför inte Nalle Puh?
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?
Med att i stillhet koncentrera mig i kärlek till de mina.
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
Ja. Men den får förbli dold.
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?
Skriva inne i huvudet
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
Herbjörg Wassmo: Hela författarskapet

CECILIA VON STROKIRCH

Bokens lördag den 14 mars i Jönköping.

Cecilia inleder den litterära helkvällen på stadsbiblioteket.

Cecilia har en helfin hemsida!

Varför frågar alla mig?
En biblioteksmedarbetares bekännelser.

1. Har du någon litterär förebild?
Gollum
2. Vilket är svenska språkets bästa ord?
Balja
3. Vilket är svenska språkets sämsta ord?
Kanske
4. Vad är lycka för dig?
Pengar
5. Vilken är din favoritsysselsättning?
Skämta med främlingar
6. Vilken bok skulle du vilja skriva om den inte redan var skriven?
Min allra käraste syster
7. Om jorden skulle gå under imorgon, vad skulle du göra idag?

Kramas
8. Har du någon dold egenskap som du är stolt över?
Jag skryter alltid om det jag är bra på så inget är dolt som inte ska fortsätta vara dolt.
9. Om du inte fick skriva, vad skulle du göra då?

Sjunga och dansa
10. Ge oss i Jönköping ett eller några boktips…
Mian Lodalens diss av Rosenlundsskolan i Dårens dotter var underbar.

foto: Henning Michelsen

Nya skivor på biblioteket

De av er som såg popcirkus igår snappade kanske upp den finstämde slowcoustic-sångaren J Tillman, som numera antagligen är mest känd som trummis i förra årets mest hyllade band Fleet Foxes (vars platta är ett utmärkt tips i sig), men som på egen hand gjort fem skivor varav den senaste heter Vacilando Territory Blues. Tillman spelar den sortens introverta och lågmälda musik som det tar viss tid att acklimatisera sig med, men väl gjort är det som att slumra i ett varmvattenbad. Låten "James Blues" är ett mästerstycke!

Ytterligare en lågmäld artist är Glen Hansard, som tillsammans med Marketa Irglova har gjort skivan The Swell Season. Stämningsfulla sångharmonier och mycket stråkar är vad som erbjuds. Hansard fick en Oscar 2008 för låten "Falling Slowly" ur filmen Once, där han också medverkade som skådespelare (faktum är att han hade en av rollerna i den gamla fina The Commitments).

Den ack så produktive Sufjan Stevens (som för några år sedan släppte plattan Illinoise och därefter deklamerade att han skulle göra en skiva för varje amerikansk delstat, ett projekt som han antagligen är den ende som faktiskt skulle kunna gå i hamn med (strax därefter släppte han en trippelcd med egenskrivna julsånger - vem som helst verkar lat i jämförelse)) har producerat The Welcome Wagons debutskiva Welcome to the Welcome Wagon, en folkpopsnäcka av den sorten man förväntar sig komma från herr Stevens håll, med idel massiva arrangemang bestående av körer, stråkar och blås. Och även om denna skiva möjligen är lite väl medhårsstrykande har den en viss charm, och kan kanske lysa upp en smula i det kvardröjande vintermörkret. Men låna gärna Sufjan Stevens egna skivor också, de är snäppet bättre!

Och så har vi kompletterat med Frank Zappas Joe's Garage, som är Zappa i sin absoluta högform. Personligen är jag inte förtjust i allt Zappa gjort, men när jag lyssnar på titelspåret på nämnda skiva blir jag banne mig sugen på att göra slag i sak och bilda ett band; med min (numera) fyrsträngade gitarr och mina tre stackars valhänta ackord (men som Lundell har sagt - kan du tre ackord kan du ha hur kul som helst!) Någon som är sugen på att spela trummor?

Oscar Waos korta förunderliga liv

Ibland har man ynnesten att läsa böcker som är så bra (så jävla bra!) att det inte går att hitta ord för att beskriva dem, det går liksom inte att göra dem rättvisa. Junot Diaz Pulitzerprisbelönade roman Oscar Waos korta förunderliga liv är precis exakt en sådan bok.

Oscar Waos... är på samma gång en uppväxtskildring (om Oscar och hans grava bekymmer att som överviktig supernörd hitta någon att älska), och en släktkrönika (som sträcker sig från 40-talet fram till idag, och här lyckas Diaz även fånga en betydande del av Dominikanska republikens moderna historia, inte minst fasorna under Trujillodiktaturen). Och med ett ständigt refererande till populärkulturen (den populärkultur som Oscar älskar, i synnerhet science fiction, serietidningar och Tolkien - och även om det inte är nödvändigt att ha koll på sina nördreferenser för att kunna ta till sig romanen tillför det onekligen ett visst nöje, fast det borde jag kanske inte erkänna...) får romanen både en rätt egensinnig stil och ett rappt tonfall.

Ytterligare en roman kan nämnas i förbifarten (det gör också Diaz), nämligen Mario Vargas Llosas Bockfesten, som är en utmärkt roman som handlar om just Dominikanska republiken och Trujillo (om än Diaz tycks ha vissa invändningar mot Llosas historieskrivning).

Mustaschen

En man sitter i badkaret. Han och hans hustru ska strax gå till några vänner på middag. När hans hustru går till affären får han ett infall och rakar av sig den mustasch han burit så länge han kan minnas. Med en viss iver inväntar han sin hustrus reaktion. Reaktionen uteblir, hon säger ingenting. Under middagen med vännerna börjar han ana att de skämtar med honom eftersom ingen uppmärksammar hans ingrepp i sin yttre fysionomi. Först spelar han med, men snart börjar han tröttna. Skämtet har gått för långt, i hans ögon börjar det likna hån. Till slut konfronterar han hustrun. Men hon förstår ingenting: Vilken mustasch? säger hon...

Detta är upptakten i Emmanuel Carrères lilla surrealistiska mästerstycke Mustaschen, en berättelse som i sin obehagliga besynnerlighet verkligen fastnar i minnet. Av Carrère kommer under våren en ny bok (med titeln "En rysk roman") i svensk översättning som möjligen kan vara värd att hålla utkik efter.