Dreamhack

Försöker komma på om jag läst någon bra roman där datorer har en framträdande roll, men kommer just inte på någon annan än William Gibsons Neuromancer, som visserligen är förträfflig men som nu är snart 25 år gammal. Vet inte om det är min minneskapacitet som hackar eller om det är datorerna som lyser med sin frånvaro i skönlitteraturen.

Hursom, några av mina kollegor på stadsbiblioteket är nu i helgen på Dreamhack här i Jönköping, där man enligt citat "under 4 dagar ägnar sig åt allt man kan tänkas göra med sin dator - spel, kommunikation, moddning och överklockning, programmering, film, musik, design och så vidare."








Låter kul, även om det inte riktigt är min värld. Och jag tycker att det är lysande att vi som månar om läsning söker upp andras plattformar, i detta fall främst ungdomarnas, istället för att vänta på att de ska komma till oss. Och dataspel, för att nämna ett exempel ur citatet ovan, är ju ett slags berättande det med, som man kanske inte ska fnysa åt i ren bokkonservativ anda. Frågan kanske snarare hur man drar nytta av spelen för att gagna läsning och läsförståelse.

Om ni vill få reda på vad mina kollegor på Dreamhack pysslar med kan ni kolla in deras blogg! Det verkar hända en hel del...

Chabon

För några år sedan fick amerikanen Michael Chabon Pulitzerpriset för sin roman Kavalier & Clays fantastiska äventyr, som jag tyckte mycket om. Jag minns inte så mycket av den annat än att den handlade om två serietecknare och att det förekom en Golem, men jag minns åtminstone att jag fann det riktigt behagligt att befinna mig mellan dess pärmar.

Av ren nyfikenhet letade jag därför fram en av hans tidigare böcker, novellsamlingen En modellvärld och andra noveller. Och till min glädje finner jag att dessa noveller verkligen är läsvärda, fyllda av en slags apatisk livsvisdom som är lätt att känna igen men svår att sätta ord på, och ständigt kretsande kring kärleken. Inte den soliga sidan av kärleken dock, utan snarare den frustrerade, desperata och i viss mån elaka sidan av det stora, fluffigt rosa molnet:"Det skulle vara fel att älska henne, det insåg han, men han var övertygad om att varje stor kärlek i viss mån var ett fruktansvärt misstag." I synnerhet novellen Miljonärerna, om två vänner som förälskar sig i samma kvinna, är alldeles för bra för att samla damm i vårt bokmagasin.

Novellsamlingens andra halva kretsar kring en pojkes upplevelser av hans föräldrars skilsmässa; hans sätt att komma till rätta med skuldkänslor och den nya värld som upprättas omkring honom. Samtidigt är det en skildring av en pojke på väg att bli man, med allt vad det innebär. Insiktsfullt, underhållande och oerhört god litteratur.

För den vetgirige kan tilläggas att Chabon skrivit boken som ligger bakom den så charmanta filmen Wonder Boys.

Det här med att läsa POESI

Att läsa lyrik är en "konst" jag inte riktigt behärskar. Tror att det mest beror på att jag läser för fort. Det krävs att jag har en längre text för att lugna ner min lästakt. Och att det finns en lugn runt mig som gör det möjligt att smaka på texten istället för att snabbt förstå vad innebörden. För den kommer med känslan med språket.
En omväg för mig är att lyssna till tonsatta dikter, det ger mersmak till läsande, det lugna, eftertänksamma. Vid mitt senaste biblioteksbesök fick jag med mig Bo Sundströms & Frida Örhns CD "Den lyckliges väg", tonsatta dikter av Pär Lagerkvist. Läser i konvolutet att det tog 6 år innan skivan färdigställdes. Och den är välgjord, musiken är komponerad av Fredrik Jonsson som med varsam hand.
Min absoluta favorit i denna genre är "Jag anar mig ren" framförd av Ylva Olsson. Det är tonsatta dikter av Edith Södergran. Ylva Olsson har en fantastisk röst, både vacker och personlig.

">">

Matporr från Öland

Karin Fransson på Hotell Borgholm har fått många utmärkelser och hennes hotellkök har utsetts till tionde bästa i Sverige.

Hon luktar på örterna i sin trädgård och pratar med dem.
Hon steker salvia till raggmunkar; hon går på plockpromenad och kommer hem med maskrosknoppar – som ska stekas i honung och serveras på chokladbröd – och med vitplister,
våtarv och ängssyra till vildsallad.
Hon kryddar olja, honung och marmelad med smaker från naturen.
Hon trollar med örterna.

”Karin Franssons gröna smaker – om konsten att laga mat med färska örter” är en sensuell bok med slösande bildprakt från Prisma.

Männinskans cermonier

Jag har under en tid låtit mig fascinerats av Anders Rymans bok
"Livets steg". Anders Ryman är fotograf som under drygt sju år fotograferat människor runt om i världen i deras avgörande skeden i livet. Han har dokumenterat alltifrån dop till ombegravningar. Anders Ryman skriver själv i bokens förord "Till en början fängslades jag av det som var annorlunda. Men vad tiden på Samoa lärde mig var att vi människor ändå i grunden är mycket lika. Här fanns den mänskliga värmen och gemenskapen; avunden,intrigen och maktkampen; humorn och skrattet; sorgen, och trösten när vi människor gråter. Och ibland våldet. Men framför allt det som utmärker människan - empatin och samarbetet."

Och det jag ser när jag läser och bläddrar i denna vackra bok är att vi är lika men det tar sig olika uttryck. Man kan verkligen "gå in i" de starka fotografierna, njuta, studera och fundera. Boken har ett tjugotal kapitel med förklarande text till alla, vilket ger stöd till fotografierna. Livets steg har berört mig djupt.
Anders Ryman har en hemsida till "Livets väg" som är väl värd att titta på. Ser också där att ni som har vägarna förbi Göteborg i februari/mars nästa år besök Nordstan och se de spännande bilderna i kolossal format.
Boken ges ut på Bokförlaget Max Ström som på sin hemsida har ett bildspel av bokens fotografier. Passa även på att titta på övriga titlar!

Broderier

Tänk er Lasse Hallströms Chocolat, ta bort de mest banala och sötsliskiga (ordvits, man tackar) bitarna ur manuset, och byt ut chokladen mot handarbete så har ni filmen Broderier. En finstämd fransk film om en ung kvinna som blir gravid och bestämmer sig för att adoptera bort barnet, men på samma gång hålla graviditeten hemlig för omgivningen. För att komma undan folks blickar söker hon arbete hos broderaren madame Melikian, som precis förlorat sin son i en olycka.

Denna prisbelönta film torde vara ett måste för alla som är galet intresserade av handarbete, liksom alla som uppskattar god film. Och den finns nu att låna på stadsbiblioteket.

Upplev rysare i din matbutik

Det var ett tag sedan jag läste en bra skräckis. Mats-Eric Nilssons senaste bok Äkta vara håller definitivt måttet. Boken är bästsäljare med hög spänningsfaktor, direkt fortsättning till mer berömda Den hemlige kocken, men ingen berättelse direkt. Den är varken SF, Fantasy eller Rysare, men ändå är den en av de mest skrämmande böckerna, tycker jag.

Visste ni förresten, att djurmat har strängare kontroller vid tillverkningen än maten vi får ifrån matfabrikerna. Motiveringen ifrån Jordbruksverket lyder så här:

”Människan har sitt fria val …. Men djuren kan inte själva läsa innehållsdeklarationen och det är egentligen den enda skillnaden att reglerna för djurföder är betydligt strängare."

Det visste inte jag, men nu vet jag.

Det handlar om att bli medveten. Det handlar om att veta vad man stoppar i sig. Sedan är det upp till var och en att bestämma, att välja. Eller åtminstone att inte välja. Det handlar också om rätt att veta vad man äter.

Nu vet jag vad är det som ligger bakom fina lockande reklamer med vackra människor i både innehållet och omslaget. Vad är det egentligen vi äter och hur påverkar det oss.
Nu vet jag och nu kan jag göra precis som Jordbruksverket uppmanar mig, alltså att välja.

Har ni undrat någon gång varför vi sover dåligt, har ont i magen eller diarré, varför blir vi tjocka eller hyperaktiva. Nu när jag vet att kex innehåller runt 30 olika och en del ohälsosamma tillsatser, undrar jag mycket mindre.

Om boken påverkar mig så mycket att jag kommer att göra medvetet val när jag handlar, är målet uppnåt. Åtminstone mitt eget.

Mats-Eric Nilsson har i samband med böckerna startat en webbsida där man kan få ännu mer tips om bra matvaror: http://www.aktavara.org/

SIMTAG

Kraften i armtagen och det kyliga mörka vattnet.
”Simtag” av Jessika Berglund drabbade mig med kraft genom sitt vackra poetiska språk, det är en suggestiv berättelse om kärlek och passion, den nästan omöjliga. Till barndomskamraten, vännen Cecilia. Men också kärleken till naturen vid det blå huset i den lilla gläntan i skogen, dit Anneli har dragit sig undan.
”Jag är en sån som finns genom att se på regn.” Tänker hon.
Berättelsen har sin början när Cecilia och hennes dotter Mia är och hälsar på Annelie. Efter besöket plockar Annelie fram sina många minnen av Cecilia och plötsligt slås hon av att hon alltid älskat Cecilia. Som hon konstaterar ”Igår hade jag en bästa vän. Idag är jag olyckligt förälskad sen många år. Hela livet.”
Och så går det vidare. Annelie lever vidare i sin ensamhet på landet, njuter av naturen, arbetar som lärare och träffar ibland sina vänner. Och Cecilia.
Jessika Berglund är tecknare och författare. Och hon tycker om det långsamma.
Simtag är långsam och nära naturen. Hon vänder och undersöker orden och låter dem falla på plats bland hundlokor och tallbarr. Fantastiskt lockande för mig som stadsbarn!

Jesus' Son

Modernista har kommit med en ny serie som de kallar Modernista pulp (termen pulp är antagligen bekant för de flesta i och med Tarantinos film Pulp fiction, men står hur som helst för den gamla sortens kiosklitteratur, pocketdeckare och serietidningar) och kommer vad det verkar överlag bestå av amerikansk underground-litteratur, mer eller mindre känd. Böckerna är formade med skönt gråaktiga pappomslag, och sidkanterna är röda så att de liknar de gamla pocketdeckarna man kunde köpa förr om åren. Jag gillar layouten oerhört, och har precis läst Denis Johnsons Jesus' Son, som är den första boken i serien.

Jesus' Son består av 11 berättelser som har det gemensamt att alla utgår från en karaktär som kallas Fuckhead. Det handlar om utslagna karaktärer på jakt efter kärlek eller medmänsklig värme, och gärna bådock på samma gång. Men det är inte alltid de lyckas eller att pengarna räcker till, snarare mer sällan än ofta, och det finns onekligen en ton av apati och misär. Stilen är avskalad och korthuggen, och det gör att berättelserna har svårt att hänga sig fast i mitt minne, men mot slutet dyker två upp som jag verkligen gillar. "Svart bröllop", som handlar om en man som följer sin flickvän till abortkliniken, och som när väl ingreppet är gjort håller på att tappa konceptet varför han blir utkastad, och spenderar resten av dagen på tunnelbanetåg. Den andra berättelsen, "Den andre mannen", handlar om ett möte med en polsk man som visar sig komma från Cleveland. Det är enkla historier, en händelse, ett möte, en förhoppning och inte mycket mer. Egentligen, inser jag, handlar dessa berättelser just om ingenting, och det är rätt skönt att tänka sig att det inte behövs så mycket mer. Det är som livet självt.