Den österikiske författaren Peter Handke fick Cenu Franze Kafky-priset i år:
"Priset instiftades 2001 av Franz Kafka-sällskapet i Prag. En internationell jury bestående av forskare och kritiker utser pristagaren. Priset belönar ett helt författarskap och åtminstone ett av författarens verk ska finnas översatt till tjeckiska. År 2007 var prissumman 10 000 amerikanska dollar. Pristagaren erhåller dessutom en bronsminiatyr av Kafka-monumentet i Prag." källa Alex
Och efter att ha läst Handkes roman Målvaktens skräck vid straffsparkär jag inte förvånad över att han fått detta pris, maken till kafka-artad stämning får man leta efter: Bloch, en före detta fotbollsmålvakt, får för sig att han fått sparken och börjar driva omkring mållöst, överallt tror han sig se tecken. En kväll mördar han en kvinna, som av en slump, och flyr sin hemstad till en liten landsortshåla, där han fortsätter sitt planlösa omkringdrivande, alltmer paranoid på gränsen till galenskap:
De påträngande detaljerna tycktes besmutsa och helt vanställa de gestalter och den omgivning de hörde till. Man kunde värja sig genom att man betecknade dem var för sig och använde dessa beteckningar som invektiv mot gestalterna själva. Värden bakom disken kunde man kalla en glassbägare, och till servitrisen kunde man säga, att hon var ett hål genom örsnibben. Likaså hade man en lust att säga till kvinnan med veckotidningen: Du din handväska!
Jag vågar inte svara på om Målvaktens skräck vid straffspark är representativ för Handkes författarskap, det är den första av hans romaner som jag läst, men jag är numera nyfiken på att läsa mer.
En intressant artikel av Steve Sem-Sandberg om Handkes inte helt okontroversiella författarskap här!
19 oktober 2009
Nordahl Grieg in memoriam Ung må världen ännu vara! Vad blir eljest livet värt? Bättre än att livet spara är att hålla livet kärt.
Du som glödde bland de kalla och till sist förbrann: i en flamma fick du falla, där du själv försvann.
Bättre än att långsamt kallna är att brinna till en glöd. Fast du räknas bland de fallna är din unga eld ej död.
av Erik Blomberg Jag hittade denna dikt i Margareta Zetterströms "Jag hatar de likgiltiga", den finns inte på biblioteket men däremot en biografi överErik Blomberg.
Ser till min glädje att Eva Adolfssons "En liten historia" är nominerad till Augustpriset! Jag skriver om denna lilla men STORA bokhär. Övriga nominerade hittar ni på Augustprisets hemsida!
Ewa hade förmånen att se Horacio Castellanos Moya på bokmässan, jag har fått nöja mig med att läsa Sanslöshet, som är den första av hans romaner att översättas till svenska.
Det är en oerhört intressant roman, om en journalist som åtar sig uppdraget att korrekturläsa ett manuskript som skildrar (ett ej namngivet sydamerikanskt) lands indianers vittnesmål om övergrepp och terror, en fasansfull läsning som både fascinerar och förvirrar journalisten, som alltmer börjar tro att att han är övervakad av landets militär, som är de som gjort sig skyldiga till de skildrade övergreppen. Inte minst fascineras han av det poetiska språket i vittnesmålen - det är som om språket gör starkare intryck på honom än händelserna de beskriver. Men ju mer han läser desto mer förvirrad och paranoid blir han...
Lika fascinerad som Moyas journalist är över indianernas vittnesmål är jag över Moyas roman, och jag önskar att jag hade hört honom berätta om boken på bokmässan. I brist på bättre hoppas jag att Sanslöshet får många läsare.
Vi hade en liten tävling på Stadsbiblioteket inför Nobelpristillkännagivandet, där våra besökare fick gissa vem de trodde skulle få årets Nobelpris i litteratur. Flest röster fick Joyce Carol Oates (mer än en fjärdedel av rösterna) och som god tvåa kom den japanske författaren Haruki Murakami. Två fantastiska och mycket läsvärda författare (för dem av er som ännu inte upptäckt dem - gör det snarast!). Men ingen gissade däremot på Herta Müller...
Och det gjorde inte jag heller för den delen - jag la mina förhoppningar på den i mitt tycke geniale novellisten Alice Munro (som ni också snarast bör upptäcka om ni inte redan gjort det) men det hade jag just inget för. Nåväl, nästa år kanske?
Och härmed slutar vi tjata om Nobelpris (för denna gången).
12 oktober 2009
I wore you
I wore you today Like a raggedy coat For the feel of how warm it used be I wore you Beneath the tattered veil of night Far from the glare of stars or eyes I wore you Until touched reduced to the wetness Of crumpled notes Left in my tiny hand I wear your scent into day But I have never Tasted your kiss
På fredagens kvällen i Göteborg under bokmässan framförde Fria Proteatern sitt Vysotskij program. FANTASTISKT!!!
Stefan Ringbom sjunger "Vargnatten" lyssna och njut! Ni kan låna Vladimir Vysotskijs "Vargnatten" på biblioteket. Texter och 48 sånger i tolkning av Carsten och Ola Palmær, med följer också en CD med Fria Proteatern.
Horacio Castellano Moya är en av Latinamerikas största författare. Han lever i exil sedan 1997 då hans roman "El Asco" (Äcklet) kom ut i hans hemland El Salvador. I senaste numret av Karavan finns ett utdrag från romanen "El Asco". Hans senaste roman "Sanslöshet" är översatt till svenska och utgiven på Leopard förlag. Så här skriver förlaget om hans bok: En alkoholiserad och sexfixerad författare åtar sig att redigera 1.100 sidor med vittnesmål från indianer som attackerats av militären. Sida efter sida beskriver övergrepp, tortyr, massavrättningar. Som den författare han är kan han inte undgå att fångas av vittnenas nästan poetiska beskrivningar av det fruktansvärda som skett. På kvällarna dövar han sina intryck med att dricka sig redlös med sina vänner. Moya menar att han inte skriver politiskt men att allt är politiskt. Monika Fagerholmberättade om sin nya roman "Glitterscenen", som fått fin kritik i dagstidningarna. Boken är en fristående fortsättning på "Den amerikanska flickan" så nu får vi äntligen veta vad som verkligen hände! Indien har 22 officiella språk men man talar mer än 300 språk! Bokförlaget Tranan ger nu ut "Skorpionens natt", en antologi med indisk poesi. Birgitta Wallin, Marie Lundquist och Anjum Hasan talade om hur komplicerat det kan vara att översätta dikter. Att vissa inte ens går att översätta för det finns inga svenska begrepp finns för de företeelser som beskrivs. I tidskriften Karavan nr 2 2009 finns en artikel av Arne Johnsson hur projektet med kunde te sig. Karavan finns att låna på biblioteket. Birgitta Wallin är den Birgitta Wallin, Karavans redaktör, som fick Stig Dagerman priset i år.
Bernando Atxaga berättade att han bytt namn liksom när man går i kloster byter man namn för att visa att ett ändrat liv. Atxaga läste ekonomi på universitet men sadlade om till författare. Han frågade sin vän vilket nytt namn han skulle välja. Vännen föreslog sitt egna namn som utbyte för lånet av hans skrivmaskin. Vännens namn var alltså Bernando. Atxaga är pappans namn. Atxaga skriver på baskiska och översätter själv sina böcker till spanska. Hans senast översatta bok till svenska, "Dragspelarens son", handlar om en man som besöker sin hemby i Baskien efter många år utomlands.
Atiq Rahimi berättade om sin roman "Tålamodets sten". Han belönades med Frankrikes finaste litterära pris, Prix Goncourtför boken förra hösten. Atiq Rahimi vill påverka med sina böcker och han talade mycket om poesi, hur betydelsefullt det var för honom. Rahimi är också influerad av Bergmans film "Viskningar och rop". Rahimi är ett av de hetaste namnen som nämns för morgondagens Nobelpris.
Carola Hansson talade om sin nya bok ”Med ett namn som mitt”. 1994 gav hon ut romanen ”Andrej”, som handlade om Lev Tolstojs sons livsöde. Året efter utgivningen hittar Carola Hansson ett brev i sommarställets brevlåda, skrivet av Andrejs sonson Alexander. I brevet ligger en dödsruna över Alexanders far och Andrejs son, Ilja Andrejevitj Tolstoj. Det här är inledningen till hennes nya roman.
Carola Hansson berättade att det finns ett enormt material att ösa ur. Att i alla Tolstojs familj skrev dagbok. Och alla i familjen diskuterade varandras dagböcker. Dessutom fanns det en man som bodde i familjen som hade till uppgift att skriva allt som hände i familjen Tolstoj.
Är numer ägare till en signerad Carola Hansson bok.
Författaren Céline Curiol som skrivit den fascinerande boken "Utrop"talade om första och sista meningarna i böcker. Hon menar att den sista meningen ska vara en öppning till nästa bok. Jag hoppas att Curiols två andra böcker översätts så vi får se hur hon menar att böcker kan länkas samman. Det lilla förlaget SEKWA har gett ut hennes bok.
Partikelfysikern Paolo Giordanos omtalade bok "Primtalens ensamhet"ska filmatiseras. Den var en spännande diskussion som utspanns sig om Giordanos relation till de olika primtalen. En del tal har mörkare färg, andra vill inte blandas med de andra talen och en del primtal är t.o.m. snobbiga. Giordano ville också med sin bok ge primtalen själ. Jag blev mycket nyfiken på boken!
Bolaño på svenska – går det? Ja, om man har en god översättare! Lena Heyman har översatt "De vilda dektektiverna"och "Om natten i Chile"och hon har fått mycket fin kritik för det arbetet. Heyman talade om hur svårt det kan vara och hur hon använder många spansktalande till hjälp för att få den bästa översättningen. Men Bolaño har ett ”eget” språk som gör det problematiskt med översättningen. I hans böcker finns en gåtfullhet menar Heyman som ”står mellan raderna”.
Vad är det som gör Roberto Bolaño så bra? Louise Epstein menade att han får läsaren att tänka och känna! Och att han aldrig använder klichéer.
Och så blev publiken fotograferad av Martina Lowden.
Hon och Amanda Svensson blev intervjuade om sitt läsande och skrivande. Bl.a. så berättade Amanda att hon valde hästböckerna framför hästarna.
Igår meddelade Svenska Akademin att årets Nobelpristagare i litteratur tillkännages nu på torsdag klockan ett. Då får vi veta om Ladbrokes främsta tips, Amos Oz, får priset eller om det går till någon under radarn - det är alltid lika spännande. Något att se fram emot under veckan som kommer sålunda!
