Krigsarkivet har anställda med skrivförmåga. Det märks på den nyutkomna essäsamlingen Det förgångnas närvaro.
De fjorton essäerna handlar inte bara om krig; nej, ämnena är synnerligen varierade alltifrån Krigsarkivets trädgård via spökraketer till äldre böcker i Krigsarkivets bibliotek.
Levnadsteckningar beskriver personer från tre sekler exempelvis:
Sjöfararen och ämbetsmannen Theodor Ankarcrona räddade i sin ungdom Karl XII från Stralsund till Trelleborg i en liten fiskebåt.
Major Sten Sture skrev längtansfyllda brev – dåtidens telefonsamtal – hem till sin hustru under finska kriget 1808 – 1809.
Äventyraren Einar Lundborg anmälde sig upprepade gånger som frivillig – i Finland 1918 och i Estland. Han ansåg att ett civilt arbete ”hade varit detsamma som döden”.
Illustrationerna – de flesta svartvita – är rikliga. Hela boken är lockande läsning för lekmannen, lagom smakbitar från den historiska buffén.
02 juni 2008
Nära historia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Kortare texter vore ju kanske nåt att sätta i händerna på gymnasieelever – men skulle den passa för den åldern?
Ah, en mycket bra fråga. Kanske vi ska använda oss av målgrupp i ämnesorden...?
Men, det är ju essäer, då kan man väl välja att läsa bara en. Rikligt illustrerad är den ju oxå så det är väl bara att testa? Gymnasieelever är ju rätt olika, eller?
O vad menar du Mårten med målgrupp? Gymnasieungdom?
Ibland tror jag att man ska passa sig med för snäva ämnesord. Man måste ju bli lite överraskad? Skulle det stå ungdom eller än värre (å det finns väl inte -gymnasieungdom) skulle jag aldrig intressera mig för den här boken!
Apropå att skriva, har jag tafit mig friheten att vara friare i kommentarrutan, är det ok?
Du har rätt på alla punkter Ewa. Det slog mig igår (precis innan jag somnade så klart) att målgrupp som ämnesord är en mindre bra idé, just av din angivna anledning.
Över huvud taget ska man nog passa sig för att placera medier eller brukare i fållor.
Kommentera så fritt ni vill, det är själva poängen!
När jag frågade tänkte jag mer att det vore bra när man ska använda bloggen som arbetsverktyg. Det är ju ett känt problem att hitta kortare texter i just historia att sätta i händerna på gymnasieelever. Tror dock inte heller på ÄO-varianten, mer att man kan skriva nåt om boken är lättläst och "skulle även kunna passa...", i så fall. Men detta är nåt att diskutera mer, tycker jag.
Kan vem som helst kommentera?
/Hulken
Essäerna i samlingen verkar inte avsedda för skolan utan för intresserade vuxna eller specialintresserade elever. T ex: essän om Sten Stures brev kan användas som prov på hur det kändes att vara borta i krig.
Tänker på vad du skriver Mi om lättläst. Min dotter kom hem o var så förbannad på någon på bibblan för de hade rekommenderat just en ligth version av något hon faktiskt, trots gymnasieålder, var mycket insatt o duktig i. Om det ska skrivas lättläst så ska nog det vara det oxå!
Skicka en kommentar