Tack bokförlaget Tranan som ger ut ”Annie John” av Jamaica Kincaid igen. Den fina bilden på Annie har jag plockat från den amerikanska utgåvan.Åter har jag läst en barndomsskildring.
På något sätt dras jag till barndomsskildringar, kanske läser jag dem på liknade sätt som när jag slukade eländeskildringar för många år sedan? Hur som helst tycker jag om att läsa om barn och unga i romanform. Här ställs ofta de stora och svåra frågorna, glädjen som beskrivs är många gånger så omedelbar och så är det mycket allvar, vilket jag tycker om.
Annie John är en tuff men ömsint liten tjej som ”hänger” sin mamma i kjolarna. Det bästa hon vet är mamman visar minnenas koffert för henne. Här fanns fina näsdukar, Annies dopklänning och första skor och mycket, mycket mer.
Men det starka mor-dotter bandet bryts när modern säger att Annie inte kan vara en kopia av henne hela livet.
”Det är på tiden att du får dina egna kläder. Du kan inte gå omkring och se ut som en liten kopia av mig resten av ditt liv.
Att säga att marken rämnade under mina fötter skulle inte vara någon överdrift. Det var bara inte det hon sade utan sättet hon på vilket hon sade det.”
Annie John är skriven med en varsam hand och med stor känsla för motsättningen mellan kärlek och hat.
Jamaica Kincaid är en spännande författare, hon är född 1949 på ön Antigua i Karibien och det är här som Annie John utspelar sig. Kincaid är född Elaine Potter Richardson men bytte namn för hennes familj inte tyckte om att hon skrev. Jag hoppas att fler böcker av hennes kommer att översättas till svenska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar