Har läst Alice Kuipers debutroman "Livet på en kylskåpsdörr". Det här är berättelsen om 15-åriga Claire som har fullt upp med skola, kompisar och förälskelser och hennes mamma, läkaren som arbetar alldeles för mycket på förlossningskliniken. De träffas sällan och deras kommunikation nästan uteslutande via Post-it lappar på kylskåpsdörren. I början är tonen som hos de flesta tonårsfamiljer lite gnat och tjat om disk och städning och utebliven månadspeng. Men Claires mamma blir sjuk i bröstcancer, så förändras sakta lapparnas innehåll till oron över framtiden och ovissheten om sjukdomen. En mamma som inte orkar/klarar av att tala med sin dotter. Och en dotter som söker kunskap om sjukdomen via böcker och internet. Trots den snuttifierade Post-it dialogen eller pga den är det en gripande och sorglig bok. Jag tycker att den passar för alla åldrar.
09 juni 2008
Post-it lappar = Roman
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Snygg romanidé! Som en old-school variant av SMS-romanen...
Började läsa den här boken, men klarade inte alls av det här med alla lapparna... De träffades ju aldrig!!
Vill bara tillägga att det var jätteroligt med gula blad i boken.
Det är väl så här en del människor har det, Carin. O om man gillar o träffa sina närmaste så kanske det är bättre att läsa boken än att testa verkligen? Var det bara det snuttifierade lapptekniken som störde dig? Jag tycker att ju längre man läser så problematiseras berättelsen i o med moderns sjukdom. För hur talar man om för sin 15-16 åriga dotter att man faktiskt ska dö?
Skicka en kommentar