I den brustna eftermiddagen

i den brustna eftermiddagen

leker barnen kring

det gamla skolhuset

gräsets mönster

och barnens mönster

går samman

jag sitter i

ett oroligt lugn

från köket hörs

ljuden av Margits pojke

som kommit hem från stan

aplarna sträcker in
sina skuggor mot mej

om jag går uppför
augustitrappan träffar jag
Margits mor som
läser Fröding hela dagarna
och säjer att ljuset går
sönder i hennes kropp

i stället går jag in
i skolsalen där barnen ännu
inte undervisas av Margit
jag öppnar ett av de höga fönstren
gräset och luften

strömmar in

jag kan sträcka in
handen i huvudet
och gripa efter en rest
av varmt liv
i Stockholm sitter Anna
utanför mitt huvud

här är äpplena alldeles lugna
barnens huvuden är också lugna
ljusets sprickor åskådliga
jag lutar mej ut
när jag hör ljudet av Margits bil
på vägen från Vikeby

en sten rullar
in i himmelen

Willy Granqvist, Samlade skrifter del 1, Dikter 1974-1976