En morgon för några dagar sedan fann jag en tumnagelstor svart skalbagge i mitt toaletthandfat, och som min naturliga reaktion i dylika situationer är att vrida på kranen gjorde jag precis det. Trots att vattentrycket var rätt högt kämpade den lille rackaren emot med imponerande iver - tillräckligt för att jag skulle hinna bygga upp en försvarlig mängd empati för den stackaren innan den väl försvann ner i avloppet. Nåväl, gjort är gjort, tänkte jag.
När jag kom hem samma kväll låg den på nytt och kravlade omkring i handfatet - en riktig kämpe med andra ord - och nu kunde jag inte annat än förbarma mig över den. Med hjälp av diverse attiraljer (jag är en mes) lyckades jag putta ut den genom badrumsfönstret och slutet gott, allting gott. Nu är jag sugen på att läsa om Kafkas Förvandlingen, minsann.
Och som ett brev på posten kommer här en fabel av den suveräne Augusto Monterroso:
Skalbaggens dröm
Det var en gång en skalbagge vid namn Gregor Samsa som drömde att den var en skalbagge vid namn Franz Kafka som drömde att den var en författare som skrev om en tjänsteman vid namn Gregor Samsa som drömde att han var en skalbagge. (ur Det svarta fåret och andra fabler).
Allt är en dröm månne? I så fall bör ni läsa denna... Fast det bör ni göra i vilket fall.
1 kommentar:
Hi, du hade inte kunnat hjälpa mig då? Tidigt i morse när jag skulle ut och hämta DN möts jag av en stor sork på hallgolvet som blockerar vägen för mig... Familjens jägare, katten Gunnar, har gett oss en present! Som jag INTE uppskattar... Den var så stor så jag ville inte ens kliva över den!
Skicka en kommentar