
Bonjour tristesse är en kultklassiker som går att rekommendera till de flesta läsare; en rapp berättelse på ett rappt språk, om en ung kvinna som helst ser att så lite som möjligt händer, så länge det lilla som faktiskt händer roar henne. Hon är nämligen fullt nöjd med att gå runt och dra benen efter sig (säg vilken tonåring som inte är det), och lever sitt liv i stilla förnöjsamhet tillsammans med sin far. Men så plötsligt dyker en ny kvinna upp i pappans liv, och allt sätts på sin spet

Läste den för länge sedan just för att det är en kult, osv, osv. Var aldrig imponerad över just den som Sagan är mest känd för. På ont började jag med Bonjour tristesse, tyckte inte om den, men i krigsdrabbade Sarajevo hade just då inget mer att läsa och grannen hade hela Sagan på hyllan. Jag gav mig, på gott, vidare på Sagan och tycker mycket om hennes melankoliska stilen på ytan som kokar av starka känslor på djupet.
SvaraRaderaNyfiken på film!